930l revakvarium med inbyggd sump
Förord
Hej!
När jag fick förfrågan om att skriva om mitt akvarium tackade jag naturligtvis ja.
Jag heter Pär och har sysslat med akvaristik i nästan hela mitt liv. Jag har under många år hållit på med ciklider framför allt från malawisjön och hade som mest elva kar igång. De senaste åren började intresset minska. När jag då besökte en gammal akvariebekant sommaren 2007 fastnade jag direkt. Att se Stigs fantastiska revakvarium blev en inspirationskälla för mig och med lite lobbying från min dotter bestämde jag mig och projektet kunde starta.
Bakgrund
Jag funderade över val helglas/ramakvarium och valet föll till slut på ett saltvattensanpassat ramakvarium från Åleds akvarium. Alla aluminiumdetaljer är skyddade med 12 mm tjockt glas. Mitt förra kar stod placerat i vårt vardagsrum bakom en matsalsgrupp och kom på så vis bort. Jag kikade runt på internet och blev inspirerad av ett mycket fint akvarium på Reefkeeping magazine där karet användes som en rumsavdelare. Eftersom jag ville ha ett så stort kar som möjligt, mitt förra var på 1340 liter, fanns det inte möjlighet att ha sumpen under eftersom jag där behövde plats för osmosvatten och beredning av nytt saltvatten. Det fick därför bli ett kar med inbyggd sump. Då slapp jag ju dessutom göra hål i karet. Måttet på karet är 205,5(l) x 75,5(b) x 60,5(h) 930 liter. Sumpen tar 25cm så akvariedelen blir 180 cm lång. Jag har ca 110 kg levande sten.
Teknik
Eftersom ett revakvarium kräver bra och jämna vattenvärden ville jag göra tekniken så automatisk som möjlig så att man kan åka iväg en vecka eller två utan att något mer än matning av fiskarna skall behövas göras. Följaktligen måste ljuset, påfyllning av avdunstat vatten, dosering av balling-kemikalier samt reglering av temperatur skötas automatiskt. Eftersom jag har jobbat mycket med styrsystem från Siemens, föll valet på ett litet styrsystem (LOGO) som jag byggde in i en normcentral. Jag hade väl egentligen aldrig en tanke på en akvariedator med tanke på livslängd, reservdelar mm. Mitt mål var att bygga ett kar med ordning och reda även på kringutrustningen, alla kablar, slangar och rör skall vara prydligt förlagda och monterade.
Akvariemöbel
All utrustning har byggts in i möbeln med ordentliga luckor för att det skall vara lätt att underhålla karet.
El
Centralen matas från två säkringar för att inte belasta för ojämnt. Vid full belysning och kylare på går det åt nästan 1500W.
Belysning
Jag kör med 10 st. 80W T5 rör varav 2 st. är dimbara. Rampen hänger i taljor för att man skall kunna reglera höjden på ett enkelt sätt. Rampen bestyckas av 2 st. arctinic, 4 st. Osram 67 (blå) och 4 st. Osram 880 (vit). På rampen har jag monterat 4 fläktar för att transportera bort en del av värmen. På så sätt hoppas jag att livslängden på rören blir lite längre. Belysningen är på 12 timmar om dygnet då två blå rör dimmas i början och slutet i en timme vardera. Där emellan slås 2 rör till/från i jämna intervall för att simulera så naturligt ljus som möjligt. Det är maximal belysning 3 timmar varje dag.
Cirkulation
Cirkulationen har kontinuerligt uppgraderats allteftersom korallerna vuxit.
Idag är det
1 st. New Jet 3000 closed-loop circulation.
1 st. New Jet 3000 closed-loop via UV-C.
1 st. Eheim 2400 closed-loop via kylaren.
3 st. Tunze nano 6045 (4500liter).
Dessutom används skummaren som cirkulationspump till sumpen (ca 1000liter)
Skummare
ATI BM200
UV
Deltec 39W. Körs alltid eftersom jag har några känsliga kirurger som jag haft problem med prick på.
Kylare
Eftersom jag kör med täckglas blir lätt temperaturen för hög under sommarmånaderna. En Titan 1500 står för kylningen. Vid 28 grader sätts kylningen på och temperaturen sänks till 27 grader. Vid lägre ute temperaturer räcker friskluftsintaget över sumpen för att kyla akvariet. Då ligger tempen i karet mellan 26 och 28 grader.
Dosering
Dosering av balling 6 ggr varje dag (6 x125ml). Doserpumpar av fabrikatet Autoclude.
Osmos
Aquatic Nature Antarctica 120
Påfyllnad av avdunstat vatten
Med hjälp av tre induktiva givare fylls avdunstat vatten på automatiskt. Minst två av tre givare skall vara påverkade för att påfyllnad skall få ske. Drivs av en liten Aqua Medic doserpump.
Fiskar
Akvariet har inte fokus på fisk. Jag har idag ganska lite fisk och det finns väl egentligen ingen ambition att öka beståndet. Jag har alltid gillat stor fisk så det är framför allt kirurger som jag har idag, övriga fiskar ser jag mer som utfyllnad.
1 st. Acanthurus nigricans - Whitecheek surgeonfish
1 st. Zebrasoma flavescens – Gul kirurg
1 st. Paracanthurus hepatus – Palett kirurg
1 st. Ctenochaetus strigosus – Gulögd kirurg
1 st. Centropyge loriculus - Elddvärgkejsare
1 st. Pseudocheilinus hexataenia – Sixline wrasse
2 st. Amphirion ocellaris - Ocellaris Clown
2. st.Amphirion percula - Percula Clown
1 st. Pseudochromis porphyreus - Jordgubbsfisk
4 st. Chrysiptera parasema – Gulfenad blå frökenfisk (på bilden med rom)
2 st. Nemateleotris decora – Elegant firefish
4 st. Gramma loreto – Feaborre
2 st. Pterapogon kauderni - Bangai kardinal
2 st. Gobiodon rivulatus – Grön korallgoby
Lägre djur
Jag har inte något större bestånd av lägre djur. Förutom de krabbor, sniglar och snäckor som följde med levande stenen har jag
4 st. Lysmata amboinensis – Putsarräkor
1 st. Rhynchocinetes durbanensis – Kamelräka
1 st. Turbosnigel
Jag har sett debatten om att kamelräkor inte skall vara revsäkra, men jag har aldrig sett att de varit på korallerna.
Koraller
Jag har både mjukkoraller, stenkoraller, skivanemoner och kolonianemoner.
Övervägande delen är dock stenkoraller.
Efter det att jag bytte till aluminiumbaserad fosfatreducering så färgade korallerna ut mycket bättre. T.ex. har en acropora som tidigare varit brun blivit helt grön.
Med tanke på att karet bara varit igång sedan december 2007 så tycker jag att jag haft en bra tillväxt på mina koraller. De första kolonianemonerna lades i redan efter en vecka efter levande stenen kom i, och de första stenkorallerna efter mindre än en månad. Det är svårt att veta hur det skall bli när man sätter in en ny korall och ibland får man flytta flera gånger innan man blir nöjd.
Acropora sp. ”grön”
Acropora tumida
Acropora sp. ”blå”
Montipora capricornis ”grön”
Montipora capricornis ”röd”
Montopora digitata ”grön”
Montopora digitata ”röd”
Montipora digitata ”lila”
Montopora confusa
Pavona cactus
Seriatopora hystrix ”röd”
Lobophyllia “röd”
Lobophyllia “lila”
Fungia sp.
Euphyllia yaeyamensis
Euphyllia paradisio
Euphyllia sp. “hammarkorall”
Seriatopora caliendrum
Pocillopora sp. “röd”
Galaxea
Zoanthus “grön”
Zoanthus “grå”
Ricordea indosinensis
Pachyclavularia violacea
Heliopora coerulea
Tillsatser/skötsel
Jag byter 40 liter vatten per vecka, vilket motsvarar ca 20 - 25% per månad. Eftersom jag kör med balling och har mycket stenkoraller tror jag det är viktigt att byta relativt mycket vatten för att inte får en obalans mellan salterna. Vattnet som fylls på har en salthalt på ca 1,018 för att inte salthalten skall öka. Jag kör med aktivt kol som jag har i en strumpa i sumpen. Denna är på 50 gram och jag byter den en gång per månad. För närvarande använder jag mig av aluminiumbaserad fosfatreducering vilket jag byter ca 1 ggr/månad. När jag använde mig av järnbaserad fick jag problem med cyano, vilket försvann när jag bytte. I övrigt har jag inga tillsatser. Jag har precis börjat med att mata korallerna. De första tio månaderna hade jag en liten förbrukning av kH, ett par grader i veckan. Nu har det upphört och skumningen har även den minskat undan för undan. De senaste månaderna har jag märkt att mina skivanemoner och montipora digitata inte slår ut lika mycket. Troligtvis har jag näringsbrist i karet och nu tillsätter jag lite aminosyror och spårämnen. Jag har även ökat matningen av fiskarna för att på så sätt höja näringsvärdena lite. Fiskarna matas en till två gånger per dag med mysis, artemia och spirulinaflingor.
Jag kontrollerar kalcium, salthalt och kh en gång per vecka, magnesium kontrolleras var tredje vecka. pH, NO3 och PO4 kontrolleras sporadiskt.
Vattenvärden
Temp: 25-28 grader
Salthalt: 1,025 – 1,026
Ca: 410
Mg: 1320
Kh: 9
pH: 8
NO3: 0
PO4: 0
Si: 0
Framtidsplaner
Det som ligger som planering framöver är att gräva ned ett rör utomhus under uteplatsen för att kunna kyla karet sommartid. Då kommer inte kylaren att behövas mer än i nödfall. Riktigt varma sommardagar vill man inte gärna ha den extravärme som kylaren genererar ut i rummet.
Saker jag skulle gjort annorlunda
Jag har ett s.k. closed-loop system där vatten från revet tas via returpumpar till cirkulation, UV-C och kylare. Detta är ett 40 mm PVC-rör som ligger förlagt under revet. Det är slitsat med en såg längst hela dess längd. Jag önskar att jag köpt ett färdigslitsat rör istället eftersom mina tunna skåror har en benägenhet att gro igen. Kan bara hoppas att jag inte får problem med det länge fram. Det är inte så lätt att ta fram det numera.
Tack till
Framför allt vill jag tacka Stig för hans hjälp och goda råd under projektets gång. Han har alltid haft tid för mig och mina frågor. Jag får även tacka min dotter Emma för att hon övertalade mig att starta med saltvatten och till slut min sambo som står ut med alla dessa galenskaper.
Tack för mig.
Mvh
Pär Söderberg
Ris og ros modtages naturligvis som altid gerne i denne tråd
[/center]
Rigtig lækre 
200x60x60 = 720L
...jeg vil da lige høre ang sten opsætningen...hvordan har du fået lavet sadan en perfekt opsætning? kunne godt bruge lidt fif 
